På konsthögskoletiden hade jag två måleriska förebilder, Lucian Freud och Luc Tuymans. Jag målade en del stilleben som om jag var Freud, men med Tuymans i bakhuvudet. Sista året på konsthögskolan i Umeå gjorde jag en serie stilleben där motiven var det skräp som dag resulterade i. Det jag sökte var både ett mer fritt sätta att måla och ett motiv som var en smula angeläget.